Blogg

Vädret denna lördagsmorgon anno 2023 bjuder på liknande väder som vi är så bortskämda med denna sommar. Kvicksilvret vill inte passera 20-strecket och regnmolnen hägrar över nejden. Vi är lovade nederbörd men promenaden måste gås.

Vi känner oss lite äventyrliga och beger oss ut på okänd mark. Gång och cykelbanorna går kors och tvärs genom landskapet och jag måste ta fram kartan i mobilen både en och två gånger för att leda oss rätt.

Återigen så blir vi överraskade av staden Lidköping. Vi rör oss mot Lidköping norra. Genom Stenhammar och vidare ner mot Vänerns strand. Det är en fantastisk promenad i vackra bostadsområden med skog bakom varje knut. Vi leds via spångar och trappor av trä som smidigt följer det böljande landskapet.

Vi ansluter till vår vanliga rutt vid Villa Giacomina. Det börjar kurra i magen eftersom frukosten väntar i vagnen. Nästa gång tar vi en längre walkabout med medhavd matsäck.

Utefter strandpromenaden har det byggts träningsanläggningar. Jag låter min välbyggda kropp testa redskapen. Japp, de fungerar. Maria gör likadant. Vi får se om vi stannar någon gång och ger våra medelålders kroppar en rejäl omgång.

Det står hamburgare på menyn. Daniel har tänt grillen och jag får äntligen använda min press från Tupperware. Man pressar direkt i en liten plastburk och dessa kan sedan tryckas ihop så att man har 5 burgare förvarade. Perfekt att ha med sig på nästa hajk.

Dagen går fortare än kokt sparris och nu sitter vi här i soffan. Jag har inte lyckats med mitt uppdrag, att få igång kylen på gasol. Bruksanvisningen lämnar mycket kvar att önska. Jag tänker äta äppelpaj med vaniljvisp i stället.
I morgon är det dags att fara hem och tillbringa två veckor i vardagen.

Med vänlig hälsning, Ade och Maria.

Kontrollen blinkar blå. Ett ganska gemytligt sken som, om det inte vore för det hemska pipandet, gärna hade fått fortsätta att blinka. Blå lampor som blinkar är coola.

Kofferten öppnas utan några som helst protester. Lelles WD40 gjorde susen. Vid förra rekreationsvistelsen för två veckor sedan fick jag med nöd och näppe upp låset. Håll er väl med grannarna!

Gasolen vrids på och vi startar igång vagnen.
Kylskåpet brukar hosta igång på gasolen utan mankemang. Jag har fått för mig att det går fortare med en liten hederlig brasa under skåpet för att få fart på det.

Maria sticker ut huvudet och ropar på mig. ”Det piper från kylskåpet!”

Jag avslutar konversationen med grannen och ilar in i vagnen. Jag fingrar frenetiskt på kylens sparsmakade panel och får igång den på el. Det slår mig att jag har glömt trycka på den där ventilen som sitter vid flaskan. Det pyser tillfredsställande när gasolen släpps fri i systemet.

Tyvärr strejkar kylen fortfarande. Triangeln lyser med ett fast blått sken. Jag slår över på el igen och kollar så att spisen fungerar. Japp, det brinner.
Men vad bra. Då har jag ju något att pilla med i morgon.

Agnes kommer och säger hej och godnatt. Det är snart läggdags men lite bus med Maria hinns med innan den ljumma vällingen ska vagga den lilla till sömns.

Vi sträcker ut oss i soffan. Jeopardy flimrar på teven. Vi ska snart duka fram lite gott och blandat på det väl tilltagna bordet i soffgruppen.
Jag vänder mig om mot Maria, världens finaste, och säger ”-Vi två älskling, du och jag.