Blogg

  • Campingdagbok 2023-07-16

    Campingdagbok 2023-07-16

    ”Morgonstund har guld i mun” tänkte jag och somnade om. Sakta men säkert ställer hjärnan in sig på semester. Varför ska vi gå upp nu? Ligg kvar tills ryggen värker och magen gapar som nykläckt fågelunge!

    Promenad med de, från Biltema, nyinköpta stavarna. Jag har erfarenhet av detta och vet att det höjer nivån på träningen, trots att det ser otroligt fjantigt ut.
    Hur som helst, jag valde rätt valla idag. Som en oljad hankatt stavade jag mig genom villakvarter och strandpromenad. Maria är imponerad och hade svårt att hänga med på raksträckorna.

    Efter lunchen drog Maria iväg till sandlådan med Agnes för fostran och introduktion i den ädla konsten att bygga sandslott. Hennes föräldrar fick tid för varandra och satte sig ner och kollade på husvagnar. De stegade upp tomten, mätte och funderade. Kanske blir det något nytt inom en snar framtid.

    Semesterns första glass inmundigas i campingens eminenta glassbar. En marängsviss med tre kulor av diverse mumsiga smaker. Vi har lovat varandra att hålla nere konsumtionen av dessa vackra skapelser som tenderar att krympa kläderna. Men är det helg så är det!

    Trots att godistarmen är fylld till bredden efter att jag gjorde tabberas i glassbaren så tickar mat och sovklockan envist mot middag. Av bekvämlighet gick vi direkt från glassen till maten. Pizza beställdes på restaurang Sjökanten och i väntan på att dessa knådas färdiga tar vi en sväng på campingen.

    Matkoma bryter ut och jag blir tvungen lägga mig i soffan. Svettningarna avtar och jag börjar bli människa igen. Maria tar en gubbkvart i andra änden. Jag kan inte låta bli att titta på henne. Vilken fantastisk kvinna hon är.

    Eftersom mitt än gång så vackra hårsvall snart är ett minne blott, har jag börjat att raka skallen. Jag har gått så långt att jag använder en säkerhetshyvel med lösa rakblad. Manligt, eller hur! Nästa steg är rakkniv men där är jag inte riktigt än. Det fungerar riktigt bra att skalpera sig inne på husvagnens avträde. Sedan att man kan spola av sig i vagnens dusch är en lyx som jag skattar högt.

    Fräsch som ett nylackat parkettgolv gör jag kväll. I morgon blir det en lite dagstur.
    Häng med!

  • Campingdagbok 2023-07-15

    Campingdagbok 2023-07-15

    De senaste dagarnas händelser sätter sina spår. När herrskapet som gick på semester i går behagar vakna är klockan snart 10:00.
    Jag är så nödig att jag inte har en torr tand i munnen. En sit-ups i sängen och Ade junior håller på att spricka som en nystekt prinskorv. Jag är snabbt på benen och förrättar mitt tarv.

    Trots semester så är det bra att hålla igång kroppen har jag hört. Maria slipper numera släpa med mig på promenad. Jag följer med av egen fri vilja. Knäna känns lika väloljade som tysk ingenjörskonst och det är helt klart njutbart, trots regnet som hänger i luften.

    Efter en sen brunch blir det rast och vila på stället. Maria somnar i sängen och jag slumrar till i soffan. Klockan är över 16 när vi vaknar till.

    En tur till Biltema för några inköp. Bland annat ett par gåstavar till mig. Maria tycker att min hållning mest påminner om något ryggradslöst djur. Kutryggig med gamnacke, hängande axlar och ett inslaget bröst som någon avdankad boxare. Med ett par stavar i händerna hoppas hon på bot och bättring.
    Snälla, håna mig inte om ni möter mig.

    Klockan rinner iväg. Vi har ju sovit bort det mesta av dagen. Lilla Agnes som fyller 2 år idag kommer tillbaka till campingen efter att ha firat sin dag på hemmaplan. Det är ett kärt återseende.

    Sen middag med ett glas bubbel. Svårslaget. Vi röjer upp i förläggningen och Maria och Emelie promenerar iväg i campingvimlet med Agnes i vagnen. Det är läggdags för den lilla. Själv ska jag kolla på Indycar och äta Maltesers.

    På återseende.

  • Campingdagbok 2023-07-14

    Campingdagbok 2023-07-14

    Efter bara 2 timmars sömn ringer telefonens alarm.  Det är en mjuk melodisk slinga som börjar i pianissimo och ökar gradvis till fortissimo om man inte pillar på snoozeknappen tillräckligt fort. 

    Alfred ringde mig efter läggdags igår kväll. Klockan var inte mer än 22 men en man i min ställning behöver sin sömn. 

    Gossen hade vänner på besök och som det brukar bli med hormonstinna valpar i dryga 20-årsåldern ska manligheten mätas. 

    I min ålder mäts manlighet i kärlek och ödmjukhet till min käresta. Kanske väl utfört hushållsarbete kan påverka betyget också. 

    Gossarna i valpstadiet kommer att förstå. 

    Nu slutade det med ett krossat glas och 8-10 stygn i höger näve. En ren olyckshändelse. 

    Jag har själv skadat handen i en arbetsrelaterad olycka för 20 år sedan och vet hur svårt det är att torka sig med vänstern. 

    Något såsig i skallen genomförde jag sista arbetsdagen innan jag stämplar ut och går på semester. Maria låter mig sova en stund på soffan medan hon packar sina grejer. Jag vet att jag klämmer ner mina persedlar på två röda sekunder. 

    Vi stressar inte. Klockan hinner slå 20:00 innan bildörrarna stängs och vi rullar mot Lidköping. Vi har fyra härliga veckor tillsammans och tänker njuta av varje sekund. 

  • Campingdagbok 2023-07-01

    Campingdagbok 2023-07-01

    Sommaren har tagit en paus. Hur lång vet vi inte. När jag vaknar upp i vagnen och Maria drar timmer ytterligare ett bra tag så spelar det ingen roll vilket väder det är utanför.

    Kaffet och snuset smakar underbart. Jag gör mina grejer, skriver, kollar nyheter och bara sitter och tittar ut genom fönstret. Vi har det oförskämt bra.

    Vi pinnar på runt vår obligatoriska promenix. Dagen ska ägnas åt min son. Han fyller 25 år på måndag men ställer till med kalas idag. Hans bröder kommer med tåg till Lidköping och ansluter till oss för vidare transport till festen.

    Oskar och hans sambo Sarah är fantastiska värdar. Maten håller toppklass. Det kommer släkt långväga ifrån och det var riktigt kul att träffa alla.

    Gossarna som kom med järnhästen hade en tid att passa så Ades taxitjänst fick rycka in.
    Klockan började bli mycket och vi tänkte på refrängen. Tack alla som gjorde min sons 25-årsdag till en upplevelse som kommer att leva kvar i mannaminne.

    Hemma i vagnen blir det repris på gårdagen. Om vi ska vara ärliga så ser de flesta kvällar i vagnen likadana ut. Soffhäng, gott att äta och en teve som brusar i bakgrunden. Det är så vi vill ha det. Inga krav. Inga måsten.