Näst sista natten med gänget.
Under veckans gång har vi blivit färre i sällskapet. Alfred blev hämtad av grabbgänget redan i onsdags. Fördelen med hans avresa är att vi kan plocka ner sovalkoven som annars tar upp en stor del i det lilla reseförtältet.
Det överväger dock inte hans frånvaro. Att en 18-åring frivilligt vill spendera några dagar med päronen på en camping får väl ses som något unikt.
I det fantastiska fredagsvädret spenderade vi någon timme vid polen. Fläsket stektes och bonnbrännan har jämnats ut en del.
Fredagen var ännu en dag med besök. Härliga återseenden långväga ifrån. Mycket trevligt.
Vår resa närmar sig sitt slut men vi smider redan nya planer. Apropå något helt annat än ränksmideri så måste jag slå ett slag för microfiberbadlakan.
De tar ingen plats, torktiden är minimal och det är en fruktansvärt märklig känsla att torka sig med dem. Vilken fantastisk uppfinning. Finns de med inbyggda värmeslingor också måntro? Att försöka värma sig i ett blött lakan, gjort av microfibrer, är som att försöka släcka eld med bensin. Fast tvärt om.
Fredagen bjöd även på grillat. Kycklingwraps.
Vi börjar ”bo” in oss och känna oss hemma i vagnen. Med det kommer även mer matlagning. Det ska bli spännande att se vad menyerna kommer att bestå av nästa resa.
Lördag morgon bjuder iallafall på regn. Ett fint sommarregn som strilar från en flammig himmel i grått. Färska frallor och en caffé latte är inhandlat och jag sitter i förtältet, lyssnar på regnets smatter.
Det är lycka det.


