Kategori: Campingdagbok

Vi håller på våra rutiner, jag och Maria. Varje morgon är den andra lik. Banna oss inte för detta, det är så vi vill ha det. Vi mår som bäst utan stora överraskningar och alltför utsvävande, spontana infall.

Under tiden som solen sakta pressar sig upp ovan horisonten och solens strålar väcker det som slumrat under nattens mörka timmar intar jag förtältet. En frukt, kaffe och snus är det jag behöver för att sätta mina ord på pränt. Jag har någon timma på mig innan Maria drar på sig de snabba skorna för en promenad. Vi äter sedan frukost tillsammans och drar upp planer för dagen.

Just denna dag lämnar vi blank. Det är redan varmt som i en finsk sauna. Allt öppningsbart i vagnen står på vid gavel. Maria lägger sig en stund och vilar inne i vagnen. Jag sitter en stund i solen med min bok för att steka lite fläsk. Jag har otroliga problem med att få färg på min likbleka buk. Detta är mycket märkligt, ty det är den kroppsdel som är närmast solen.

Efter 10 minuter får jag nog och går in i vagnen. Jag möter en nyvaken Maria i dörren. Hon ska pressa huden i årets varmaste dag. Det är över 35° inne och jag svettat ymnigt. Det är inte en tillstymmelse till vindpust. Luften darrar stillastående och i panik stänger jag allt och drar igång AC-n. Just nu är jag lycklig över detta tillval.

När jag sitter där i kalsongerna och svalkas av den torra, kalla luften inne i vagnen får jag ett ryck. Vi har inte kopplat gråvattnet än men nu är det dags. Maria har fått sin stund i solskenet. Hon tackar aldrig nej till en liten shoppingrunda. 

Biltema levererar. De har öppet och det jag behöver finns på hyllan. Hjertbergs får sig ett besök och till Marias stora förtret och min stora glädje är det endast Ica och Apoteket som är öppet. Sällan har det gått så fort och smidigt. Vi är tillbaka till vagnen på nolltid.

Efter lite meck så rinner gråvattnet ner i platsens fasta avlopp och mina eviga vandringar med den otympliga hjulförsedda tanken är förbi. Vilken lycka! 

Jag tar med en uppklädd Maria på en runda till latrintömningen. Lördagsnöje när det är som bäst.

Det jazzar och plojar från restaurangen. Irländsk musik ljuder i den fantastiska sommarnatten. Vi tar en promenad runt campingen. Kvällen är ljummen och bjuder på ett fantastiskt skådespel. Nere vid stranden håller vi varandra i handen. Vi blickar ut över ett stilla innanhav och även om det hade varit den enda kvällen denna sommaren så är det värt allt. 

Vaknar som vanligt i ottan. Duvan i trädet på andra sidan tältduken är också morgonpigg. Jag kommer osökt att tänka på en gammal sketch med Magnus och Brasse. Att duvan i trädet är en stadsduva, det är odiskutabelt. Vi byter några ord och sedan går var och en till sitt.

Till mina bihålors förtret så lider jag av pollenallergi. En ganska tryckande och intensiv huvudvärk kan uppstå och jag blir lite “låg”. Denna morgon börjar så. Typiskt när vi ska hem och fixa lite. Det är bara att bita ihop, ta sina tabletter och fånga dagen. 

Det är dagen innan midsommarafton och vad är det absolut viktigaste som står på menyn i morgon? Svenska jordgubbar naturligtvis. 

Vi svänger in till Siggettorp.

Där finns det grejer. Förutom de syndigt goda gubbarna finns även ägg och färskpotatis i den lilla gårdsbutiken. 

Vi är inte ensamma. Kön ringlar sig lång. I fjärran kan jag urskilja människor, dubbelvikta, på jakt efter det röda guldet. 

Vi väljer de färdigplockade. 

Väl hemma sätter Maria igång med rabatterna. Det rensas, klipps och planteras. Jag är mest i vägen. Mitt knä hindrar mig från att jobba i på marknivå. Det jag duger till är att forsla bort trädgårdsavfall till föreningens för ändamålets avsedda container. 

Vi har laddstolpar för eldrivna fordon i föreningen. Till min förvåning fungerar dessa inte idag när jag ska plugga in vår lilla elbil. Typiskt. 

Jag är högst inblandad i att dessa stolpar kom på plats så jag känner även ett ansvar för att fixa detta. Det var enkelt. Bryta strömmen och vips, alla åtta uttag hoppar igång. Härligt!

Maria fortsätter som en furie i köket. Köttbullar ska stekas. Jag ”stjälper” till så gott jag kan. Diskstället ska tömmas och jag öppnar ett köksskåp. Jag hinner inte ens blinka innan en trave med skålar från Höganäs ligger i tusen bitar på golvet. Det var då själva #%€$£!

Fram med dammsugare och dansa över golvet. 

Maria håller humöret uppe och ”bär” mig genom min dåliga dag. Huvudvärken släpper och alla måsten blir överstökade. 

Vi drar oss mot Lidköping och vagnen igen. 

Det har nu gått två dagar sedan vi besökte glassbaren. Detta håller inte. Det är nu dags att presentera min skapelse med det godaste som går att trycka ner i en bägare. 

-En kula hallonsorbet 

-Lakritssås 

-Mjukglass

-Kolasås

-Marshmallows

Håll till godo! Fantastiskt!

Gårdagskvällen ägnades åt att inte göra någonting. Jag blev inte riktigt färdig med det så tanken är att fortsätta idag. Himlen är jämngrå och enligt de som kan väder kommer det inte att spricka upp. Oss gör det inget. Maria går sin promenad och jag sitter med benet i högläge för att vila mitt värkande knä. När Maria anländer sätter jag igång med frukosten.

Den inbyggda gasolugnen har kommit väl till användning. Nygräddat är svårslaget. Vi har använt ugnen nästan varje dag. Ibland flera gånger. Mest för att fixa frukostbröd men även för att få pommes sådär krispiga och goda. Jag vill inte vara utan den.

När vi ändå är inne på utrustning så kan jag nämna centraldammsugare. Det borde vara standard. Det var länge sedan jag såg Maria se så lycklig ut av att hålla i en slang. Snabbare än kokt sparris är vagnen fri från gräsklipp, sand och annat bös som oundvikligen dras in på golvet.

Dagen fortsätter i lugnt tempo. Jag ligger i soffan och tittar ut genom det stora takfönstret. Tankar om hur bra vi har det spelar en härlig melodi i mitt huvud. Äntligen ger de senaste årens hårda arbete utdelning. Vi har lyckats med det vi tog oss för. Ny vagn och säsongsplats på vår favoritcamping. Lyckan är total.

Vi tog bilen bort till Ica. Midsommarmaten ska fixas. Det blir bara jag och Maria. Pojkarna firar på sitt håll och Liv är hos sin mor. Jag har blandade känslor. Äntligen ska vi fira midsommar på en camping. Det har vi aldrig gjort, men det hade varit kul att ha barnen här. Det är väl bara att inse att vi snart är barnfria på heltid. Tiden har sin gilla gång.

Att köpa tyskt har sina nackdelar. Jag kan räkna till tre på tyska. Det hjälper föga när vi ska få liv i mikrovågsugnen. Jag killgissar och snart kan vi ställa tid, effekt och även få igång grillfunktionen utan att bara använda oss av ”Schnellstart”.

Det blir en fantastisk middag som Maria slänger ihop i det väl tilltagna köket. Falafel, sallad och bröd. Mums! Matkoman slår till och jag somnar som en klubbad säl på soffan. Klockan går och vi missar glassbaren. 

Jag får ta min planerade kreation en annan dag.

I morgon bär det av hemåt för lite fix. Lägenheten ska tittas till och klädbyten ska medtagas. Skönt att veta att vi återvänder till husvagnen redan samma dag.