Campingdagbok 2022-06-25

Vi håller på våra rutiner, jag och Maria. Varje morgon är den andra lik. Banna oss inte för detta, det är så vi vill ha det. Vi mår som bäst utan stora överraskningar och alltför utsvävande, spontana infall.

Under tiden som solen sakta pressar sig upp ovan horisonten och solens strålar väcker det som slumrat under nattens mörka timmar intar jag förtältet. En frukt, kaffe och snus är det jag behöver för att sätta mina ord på pränt. Jag har någon timma på mig innan Maria drar på sig de snabba skorna för en promenad. Vi äter sedan frukost tillsammans och drar upp planer för dagen.

Just denna dag lämnar vi blank. Det är redan varmt som i en finsk sauna. Allt öppningsbart i vagnen står på vid gavel. Maria lägger sig en stund och vilar inne i vagnen. Jag sitter en stund i solen med min bok för att steka lite fläsk. Jag har otroliga problem med att få färg på min likbleka buk. Detta är mycket märkligt, ty det är den kroppsdel som är närmast solen.

Efter 10 minuter får jag nog och går in i vagnen. Jag möter en nyvaken Maria i dörren. Hon ska pressa huden i årets varmaste dag. Det är över 35° inne och jag svettat ymnigt. Det är inte en tillstymmelse till vindpust. Luften darrar stillastående och i panik stänger jag allt och drar igång AC-n. Just nu är jag lycklig över detta tillval.

När jag sitter där i kalsongerna och svalkas av den torra, kalla luften inne i vagnen får jag ett ryck. Vi har inte kopplat gråvattnet än men nu är det dags. Maria har fått sin stund i solskenet. Hon tackar aldrig nej till en liten shoppingrunda. 

Biltema levererar. De har öppet och det jag behöver finns på hyllan. Hjertbergs får sig ett besök och till Marias stora förtret och min stora glädje är det endast Ica och Apoteket som är öppet. Sällan har det gått så fort och smidigt. Vi är tillbaka till vagnen på nolltid.

Efter lite meck så rinner gråvattnet ner i platsens fasta avlopp och mina eviga vandringar med den otympliga hjulförsedda tanken är förbi. Vilken lycka! 

Jag tar med en uppklädd Maria på en runda till latrintömningen. Lördagsnöje när det är som bäst.

Det jazzar och plojar från restaurangen. Irländsk musik ljuder i den fantastiska sommarnatten. Vi tar en promenad runt campingen. Kvällen är ljummen och bjuder på ett fantastiskt skådespel. Nere vid stranden håller vi varandra i handen. Vi blickar ut över ett stilla innanhav och även om det hade varit den enda kvällen denna sommaren så är det värt allt. 

Kommentera mera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.