Vädrets makter står oss bi. Solen skiner från en klarblå himmel och kommer så att göra hela dagen.
Det blåser en nordostan eller nordvästan med en uns av friskhet i byarna. Jag vet faktiskt inte från vilket håll vinden kommer men antar att den svänger in från något håll norrifrån. Vinden är sval och smeker min nyrosa hud. Det är skönt.
Mor med gubbe i släptåg ärar oss med ett besök. Det blir åter en promenad ner till vattenbrynet för att bjuda de tillresta på vackra vyer.
Grillen tänds och det bjuds på korv i olika längd och smak. Ost &bacon, chorizo och vanliga Uddevallare. Korv är gott.
Mina två välpolerade gossar kommer också hit. Inte för att hänga så mycket med mig och Maria. Maten är väl på upphällning och de tänker undersöka Lidköpings nattliv. Glada i hågen vimlar de iväg och vi ser dem inte förrän fram på småtimmarna.
När väl min mor och Christer väljer att tacka för sig och bege sig hemåt med ett planerat depåstopp hos Mäjens glass, möter vi upp nästa besökande.
Maria och Lars med hunden Sigge. Det blir en snabb visit med fika och ett dopp i det blå. Fördelen med nordanvind är att allt av solen uppvärmt ytvatten blåser in och det skvallras om behaglig badtemperatur.
Jag badar naturligtvis inte. Som en sjömanshustru sår jag med fötterna i sanden och blickar ut över innanhavet. Vinden sliter i min vita t-shirt.
Det går vita gäss på sjön.
Efter dessa två sittningar krävs det lite hushållsnära tjänster. Disk och det gamla vanliga, tömma och fylla vagnen på diverse vätskor.
Diskmaskinen i servicehuset har gett upp så jag återgår till traditionell handdiskning.
Nu finns det lite tid för återhämtning. De äventyrslystna gossarna lämnade kvar en flaska öl av den mörkare sorten. En stout som de vet att jag älskar. Den rinner ner under högtidliga former.
Mor skickar ett sms om att de är välbehållna efter resan och har landat i hemmets trygga vrå. De tackar för tipset om glasscaféet och önskar oss en fortsatt trevlig vistelse här på campingen.
Kvällen närmar sig och det blir åter dags för den obligatoriska glassen nere i campingens glassbar. Jag var ”wild and crazy” och tog två kulor i bägare med passionsfrukt och mangosorbet, toppat med lakritssås och lakritsströssel. Underbar kombination.
Vi iordningställer ett provisoriskt kyffe till sönerna i förtältet. En stor luftmadrass och sovsäckar med varsin kudde. Det får duga.
Jag kan inte sova. Trots att mina pojkar är myndiga sedan länge så gnager en oro. Det är trots allt mina barn. Jag sitter uppe och väntar. Klockan närmar sig 02 när de dyker upp. Deras tillstånd skvallrar om mycket trevlig kväll. Efter ett snabbt förhör om kvällens bravader somnar de två bröderna jämte varandra. De kommer att sova länge imorgon, långt efter att solen har gått upp.
Med vänlig hälsning, Ade med familj.
