Efter gårdagens tidiga tapto vaknar vi till en solig men kall morgon. Jag sitter med mitt morgonkaffe och skriver. Maria vaknar till och innan tuppen gal är också hon uppe.
Det vankas promenad i ottan.
Vi går vår vanliga väg. Genom villakvarter längs Gamla Läckövägen. Vi passerar Skogshyddan och viker av till höger och beger oss in i Giacominaparken. Det är en högljudd kakafoni i trädkronorna av brunstiga små fåglar som gör sig redo att möta våren.
Vi rundar Villa Giacomina och går längs vattnet på vår väg tillbaka. Villabadet, Lockörns lilla båtklubb och hundbadet. Vi tröttnar aldrig på dessa vyer och nu när vi har säsongplats är det en fröjd att följa desamma i årstidernas skiftningar. Vi är lyckligt lottade.
Det vankas jobb. Inget avancerat. En halvmånads chimpans hade fixat detta med bravur. Fästa tältet ordentligt, spänna duken och lägga in golvet. Lätt som en match och det är avklarat fortare än kokt sparris.
Inom en snar framtid ska det ändras lite på uppallningen. Konstruktionsändringar om ni så vill. Men det tar vi en annan gång.
Maria skrubbar möbler, torkar tältmattan och hjälper till med lilla Agnes. Det är en fröjd att närma sig slutet på etableringen. Klar blir blir man väl aldrig. Det finns alltid något man kan pilla med.
