Slagsida.

Efter lite logistiska utmaningar rullar vi näst intill ljudlöst in på campingen.

Den lilla elbilen ger ifrån sig ett behagligt surrande när vi kryssar oss fram bland glest utspridda grupper av campare som vägrar ge upp.

Kidsen är lämnade i befintligt skick hos en väntande mor. Dotter och son ska ”stjälpa” till med lite målning i något rum. Sonen är i grunden målare men sadlade om till att rädda mindre simkunniga i stadens badhus. Väskan med diverse målarattiraljer som stått i förrådet får åter vädra frisk höstluft.

Efter en skarp högersväng tornar vår vagn upp sig. Tältet ser sträckt ut och sidorna kramar stommen som en duk kring en flygplanskropp. Det lyser hemtrevligt av de automatiska lamporna som tänds i skymningen. 

Det är höst. Inne i tältet är det kylslaget och vi ställer av all packning på tältmattan. Jag låser upp dörren och öppnar försiktigt. Det är alltid med en viss spänning vi slår upp portarna till vårt andra hem. En varm bris och en fräsch doft av nytt slår emot oss. Helt underbart. 

Tillvalet iNet Box till Aldesystemet visar sig vara en lyckoträff. Värmen slog jag på hemifrån någon gång under dagen och nu, tidig kväll, möts vi av en varm och mysig vagn som är redo att tas i besittning. Endast några få moment som att vrida på gasolen och koppla vattnet återstår.

Middagen klarade vi av innan vi åkte så det är fritt fram att slänga fram godiset och slänga sig i soffan. På teven flimrar Idol. Jag läser nyheter på telefonen. Det är en märklig värld vi lever i.

Jag förflyttar mig till dinetten. I det svaga skenet från batteridrivna värmeljus skriver jag dagbok. 

Det är en ynnest att ha denna tillflyktsort för återhämtning och att få sinnesro från den annars ibland stressiga vardagen. 

Nu blir det slagsida i soffan resten av dagen. En god bok, god mat och det bästa sällskapet i form av Maria. Underbart!