När vi denna dag slår upp våra små blå är det egentligen första dagen på semestern. Vädret lämnar en del att önska men det går ingen nöd på oss. Regnet smattrar mot husvagnstak och tältduk. En planerad tur sätter fart på dököttet och promenaden går i rasande fart. Det går så fort att jag faktiskt glömde stavarna! Men jag snubblade runt i hasorna på Maria utan mankemang.
Under den knappa timmen vi försöker hålla huvudet högt, magen indragen och svängande armar laddas bilen. Det är ju alldeles förträffligt att ha laddstolpar på campingen. Lagom till att vi återvänder får jag en notis i telefonen att bilen är klar.
Nu styr vi kosan söderut. Vi hänger på Daniel och Emelie som ska till Fri-Bo i Sollebrunn. Det är alltid lika trevligt att åka dit och drömma sig bort.
Vi låter spekulanterna strosa runt bland otaliga mängder vagnar medan vi tar hand om den lilla korvfabriken. Vi letar stenar, kollar på traktorer och även en och annan vagn får sig en besiktning av den lilla.
När tålamodet tryter sätter vi oss i bilen och kollar på Bolibompa. Det blåser och regnar om vartannat. Sommaren är den bästa dagen på hela året.
Tillbaka på campingen blir det en enklare men ack så god middag. Maria kan sina saker. Daniel och Emelie har fått något att fundera på och jag kan tänka mig att samtalet kommer att pågå långt efter att Agnes har kraschat i sin säng.
Jag sitter och skriver i dinetten. Det är min hörna i vagnen. Maria slocknar till Lotta på Liseberg. I morgon är det en ny dag på campingen. Vad den dagen månne har att erbjuda står skrivet i stjärnorna.
