Vaknade med ett ryck. Va i hela helv……..!?

Nu står 30-40 ungar och skjuter med soft airguns på husvagnen!

Det är ju helt orimligt tänker jag när sinnet vaknar till liv och det nyvakna kaoset lägger sig till ro.

Det regnar. Fullkomligt öser ner. Min dotter sover i alkoven ute i förtältet. Hon är naturligtvis klarvaken.

Klockan är inte mer än några minuter över 5 på morgonen och förtältet håller på att flyta iväg.

Allt ”lösöre” plockas upp och räddas undan den störtflod som väller in.

Vi sitter en stund med uppdragna ben och lyssnar på vinden och regnet som drar och sliter i den tunna tältduken. Jag fäller ner ryggstödet på dotterns stol och sveper in henne i en filt. Hon blundar men kommer inte till ro.

-Det finns en plats ledig inne i vagnen, viskar jag.

Hon smiter in och bäddar ner sig bredvid Maria.

Det dröjer inte länge innan hon sover.

Själv sitter jag och tittar ut på det tilltagande regnet. Måste hämta vatten. Våra frukostägg kan vi inte att vara utan. Det bär mig emot. Det har bildats Vänern2.0 runt vattenkranen.

Äh! Jag sitter kvar en liten stund. Det är ju ändå semester.

Lämna en kommentar

Kommentera mera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.